Intervju med Lars-Olov, (Lallo) Olofsson 1998-01-29
Fråga: När byggdes "storstugan" på ön?
Svar: Den sattes upp på nuvarande plats 1879, och då hade den innan dess stått nere vid gamla låven. Däremot har lagårn stått där den står betydligt längre.
Fråga: Vem byggde "storstugan" på ön, och varför?
Svar: Storstugan byggdes av Anders Jonsson, som var bror till kungen av Jorm. Anledningen till att man byggde storstugan där den står nu är att det var betydligt torrare och fastare mark, än vid låven där den stod förut, för där var det vattensjukt.
Fråga: Hur länge bodde ni på Jormön?
Svar: Vi flyttade från Jormön den 11 maj 1961.
Fråga: Hur var det med jordbruket förr på Jormön?
Svar: Det var så att vid den tiden då storstugan byggdes, på slutet av 1800- och början av 1900-talet. Då hade man både får, getter, kor och hästar (som alltid funnits på ön). Då när vi bodde på ön hade vi ca 9 hektar odlad mark. Men på slutet av 1800- och början av 1900-talet var det bara ca 5-6 hektar odlad mark. Så då drygade man ut maten till "kräka" med att man hade myrslåtter i både Långviken, Tvärlia och Middagshöga. När min far och mor (Bernard och Sanna) drev jordbruket hade man som mest nio kor. Men snittet var 7-8 mjölkkor. Sen hade man får, gris, häst och 2-3 kalvar som man slaktade på hösten. På slutet hade vi inga getter på ön, det var bara gammalt tillbaka man hade det.
Fråga: Var det mycket jakt och fiske på Jormön förut?
Svar: Fisket det var en del av mathållningen, med det drygade man ut maten, så även på min tid. På 50- och 60-talet så fiskade man med nät och saltade in fisk, så det blev mycket saltfisk. Däremot var det väl inte så att vare sig morfar eller farsan var speciellt jaktintresserade. Så harjakten den hade vi utarrenderad till Johan Swanström och Edward Mårtensson. Johan Swanström han var handlare i byn, och Edward Mårtensson drev Jormliens Fjällgård på 20-, 30- och 40-talet.
Enligt min morsa har det inte skjutits någon älg på ön, dom har simmat över dit men inte blivit skjutna. Det är mest hare och tjäder som skjutits på ön.
Fråga: Hade ni några djur på Jormön?
Svar: Det är mest dom som vi hade i jordbruket, så det har jag delvis svarat på. Det som alltid funnits på ön är som sagt häst, för det var en nödvändighet. Vi har aldrig haft hund på ön så länge jag minns, tidigare törs jag inte säga. Däremot hade vi katter.
Fråga: Vilka bodde på Jormön innan ni?
Svar: Det var så att dom första nybyggarna på ön vet jag inte vilka det var, dom satte ju upp nån fastighet på ett ställe på ön som hette Byggeflata, som ligger på öns västra sida. Det finns rester kvar av den bebyggelsen idag, men det är väldigt lite. När jag var liten då såg man faktiskt delar av grunden till bostadshuset. Vem som byggde upp där på Byggeflata på tidigt 1800-tal, det vet jag inte. Men däremot på mitten av 1800-talet, det som nu är Jormön av idag, det började att byggas upp då av Anders Jonsson, som var bror till kungen av Jorm. Han fick då sin förstfödde son, som hette Anders Andersson.
Han gifte sig sen då med min mormor, som hette Petronella Persson. Det blev då Petronella Andersson som gift. Anders och Petronella fick en dotter, som hette Anna. Sen dog Anders Andersson, och min mormor gifte om sig med en karl som hette Lars Larsson. Hans föräldrar härstammade från Storjola. Han hade tidigare bott i Jorm, men kom nu till Jormön, och gifte sig med min mormor. Och då fick dom ett barn tillsammans, och det var då min mor Sanna Andersson. Och hon gifte sig sen med min far Bernard Olofsson. Det är väl det, och dom bodde ju som sagt kvar på ön till 1961. Så såg det ut rent personellt på den historien.
Fråga: Var det fler som bodde på Jormön samtidigt som ni?
Svar: Det var jag och mina föräldrar, och ibland min farfar Olof Petter Hansson. Sen bodde min mormor och morfar där en bit in på 50-talet, sen mina föräldrar tagit över jordbruket på ön. Min morfar och mormor, Lars Larsson och Petronella Andersson dom flyttade sen ner till Järvsand och bodde där. I slutet på 50-talet och början på 60-talet brukade det alltid komma ut några provfiskare för att kolla hur regleringen av Jormsjön hade påverkat fisket. Då bodde dom på ön ett par veckor, och la nät och förde statistik om fisket. Men annars var det Bernard, Sanna, jag, min storasyster Lilian och min lillebror Bernt som bodde där.
Men däremot mellan 1934-36 bodde förutom min mormor, Lars Larsson, Anna och Sanna även Karl-Gunnar Mobergs föräldrar Britta och Ola Moberg där i storstugan.
Dessutom mellan 1937 och 1947 bodde det en karl som hette Måns Jonsson på ön. Han var omhändertagen av min mormor och morfar. För han var utackorderad av fattigvårds-
styrelsen, för han ansågs vara efterbliven, men det var väldigt lite. Dessutom bodde det en man som hette Olov Persson som härstammade från Tangen ungefär vid samma tid. Han kallades Klock-Ola för han var urmakare, och skomakare. Han skulle då säga faster till Anders Jonssons hustru Anna. Så det var väl därför han kom till ön.
Dessutom har det bott en till på ön, mellan 1934 och 1935, det var brorn till min morfar Lars Larsson. Han hette Anders Larsson och var borstbindare.
Fråga: Om du gick skola hur tog du dig till och från den?
Svar: Den tid jag gick skola, jag gick först ettan och tvåan uppe där Lars-Bertil och Ingrid bor nu. Och sen gick jag ju den här "storskolan" som vi sa i tredje och fjärde klass, sen flyttade vi ju till Järvsand. Jag bodde ju på skolhemmet på veckorna, så på sommarn då kom farsan och hämtade mig med båt, jag gick då från skolan eller skolhemmet bort till Nils och Ellen Andersson där farsan hämtade mig. Han körde ju båten och landade nedanför Anders Olofsson, där Pär bor idag. Och på vintern då kom han och hämtade mig med häst och släde. Så då var jag hemma lördag, söndag och på måndag morgon skjutsade han över mig. Så från måndag morgon till lördag eftermiddag var jag på skolan eller skolhemmet, man gick ju skola halva lördagen också då. När man inte kunde ta sig över isen, när den var nylagd eller för svag, då hände det ofta att jag bodde över på skolhemmet, eller så bodde jag hos Nils och Ellen Andersson. Så då kom jag inte hem över helgen. Sen farsan hade skjutsat över mig till Jormsidan, då gick jag ju då från Nils och Ellen eller Anders Olofsson bort till skolhemmet. Då när jag gick ettan och tvåan då hade jag skolan alldeles ovanför skolhemmet. Men i trean och fyran då gick jag även från skolhemmet bort till "storskolan". Någon gång i fjärde klass då hade jag en cykel, så då cyklade jag till och från skolan och Anders Olofsson.
Fråga: Vem byggde bron som var över sundet förut?
Svar: Det var nog brorn till kungen av Jorm, Anders Jonsson som var pådrivande där. Men han hade även hjälp av sin son Anders Andersson. Den bron blev uppbyggd någon gång runt 1910-talet ungefär. Då var Anders Jonsson, som var född 1847 nånstans runt 60 år. Och Anders Andersson var född 1879 så han var nåt i 30 års åldern när dom byggde den där bron. Den användes då ungefär i tio års tid. Anledningen att man byggde den det var att man fraktade korna över till Långviken på den tiden, för att dom skulle få mer bete. För det var nämligen så att förutom den här Anders Andersson, som tog över ön efter Anders Jonsson, hade Anders Jonsson och Anna även andra barn och tre av dom är: Märta Andersson, Jöns Andersson och Johan Andersson, och dom flytade till Långviken. Så man fraktade över korna till släkten i Långviken på sommaren för att få mer bete.
Anledningen till att bron förföll var väl det att man slutade att frakta över korna till Långviken. För när man odlade upp mer av Jormön hade man tillräckligt med bete för kreaturen. Så bron fanns kvar till ungefär 1920-25. Men den användes kanske mellan 1910 och 1920 ungefär.
Fråga: Var det nån skillnad på hur Jormön ser ut nu och förut?
Svar: Storstugan är i stort sett sig lik. Men då ungefär där Stig Olsson har sin sportstuga nu, där fanns det en upptimrad sommarstuga som vi hade där förut. Då flyttade vi ut till den på somrarna istället för att bo i storstugan. Dessutom fanns det även bakstuga i den sommar-
stugan. Så då bakade man bröd och sånt i den stugan.
Sen fanns det då en sommarlagård i skogen om man följde en stig in i skogen. Bredvid den fanns en Bastu.
Lite nordöst om Stigs stuga fanns nånting som vi kallade bure. Där på övervåningen hängde man in torkat fårkött och det bröd man bakade. Och kläder som man inte använde hängde också där.
Dessutom stod det två lador, dels låven som det finns rester av idag, och så stod det en lada längst ut på udden. Dessutom fanns det ett kombinerat båthus och lada innan den ladan ute på udden, den stod där nere mot udden. Annars är det nog sig ganska likt, lagårn
var ju större, för där var det också dass, vedbod och förråd förrut.
Fråga: Kan du berätta något mer om Jormön?
Svar: Mellan 1952 och 1959 var det alltid turister som kom och bodde i sommarstugan på somrarna. Så det blev en extrainkomst för farsan och morsan, när dom betalade för sig. Samtidigt hjälpte dom där turisterna ofta till i jordbruket. För det var oftast stadsbor som tyckte det var roligt att hjälpa till.
Den här Anders Jonsson, han som byggde upp Jormön och var bror till kungen av Jorm. Han dog nån gång på 1930. Däremot Anders Andersson som var först gift med min mormor, han dog 1921, då var han bara 40 år. Han dog av nån sorts lungsot.
Kring 1923 då träffade min mormor det som är min morfar. Och 1924 föddes min mor. Om man ska ta mer årtal så är Anders Andersson född 1879, och dog 1921. Sen fick mormor och Anders A. ett barn, Anna som föddes 1913. Hon var då halvsyster med min mor.
På frågan om vi hade några djur på Jormön, svarade jag att vi inte hade någon hund. Men däremot var det en doktor på Gäddede som hette Hummel, Dr. Hummel. Han hade en Schäfertik som hette Ylva. Och dr. Hummel var ofta ute på resor, speciellt på somrarna, och då brukade han ha Ylva utarrenderad hos oss på ön. Och det var mellan 1953-54 till 1959, så då kan man säga att vi hade hund på somrarna.
Fortsättning: Jormön Jormön 2 Jormön 3
Intervjun gjord av: Morgan Olsson
Tillbaka till Historia
Tillbaka till Närmiljö
Tillbaka till Startsidan