Intervju med Helge Nilsson Vågen
Fråga: Hur gammal var du när du började i skogen?
Svar: Det beror på vad man menar att börja i skogen det, jag var inte mer än 12-13 år, att komma ut i den verkliga skogen, då var jag 14-15 år.
Fråga: Vad gjorde du för uppgifter?
Svar: Jag fick börja med något så drastiskt som att brossla. Det var nämligen så att min far hade då tagit på sig ett skift som skulle köras ut med häst som då var sommarhugge på den tiden och det var massaved då som var runnbarkad och lagt upp i res som det då blev timmer av. Det skulle ligga kvar tills efter röten så att säga å då det började bli höst och mera vinter då skulle de där träden tas och det var de stora det, och det var då i oavverkad fjällskog, man kan säga urskog, som var avverkad för första gången, och de där var inga små träd precis inte. Och de där träden som fälldes timmer träden, dem kapades ju till timmerstockar, och ingen orkade ju lägga upp dem utan de låg på ris på backen. De som då blev massa, toppstockarna, det barkades och lades upp i res men det där var ju bly tungt. Och sedan kom snö och regn och så blev det is på det där, och det frös fast i regel innan vi då kom dit och skulle ta rätt på det. Några hann man väl köra fram när det var någorlunda bart. Men sedan kom det ju massor med snö och då fick man stå och skotta upp nästan en meter upp och lasta på dem, och sedan köra ner till ett avlägge där de i första hand skotades ihop så att säga, för att sedan skulle det köras ut på kälke på senvintern. Det var väl min första kontakt med den verkliga skogen, sedan på vår vintern då började jag och högg då.
Fråga: Hur många träd fällde du i snitt per dag?
Svar: När man då kom ut på riktiga huggningen. Man räknade inte träd på den tiden, utan då räknade man per bit. Om man omsätter det i dag på hur många träd det kunde bli kunde det kanske bli en 25 träd om dagen.
Fråga: Vad fraktade du timret med.
Svar: Ja jag fraktade ingenting utan det var andra körare som tog det per häst. Och det kördes då ut i det här fallet när jag började i skogen då kördes det direkt ut från skogen, och till vattendrag och det skulle sedan flottas.
Fråga: Hur var du klädd en kall vinter dag?
Svar: Ja det var ju vadmalskläder som gällde på den tiden, vadmals- byxor och vadmalsblus och invändigt var det flanell i kalsonger och skjortor. När det var riktigt kallt så var det ylletröjor och vantar, naturligtvis. Några riktiga handskar fanns inte då, som jag fick tag på iallafall och på huvudet var det då en rejäl vintermössa.
Fråga: Vad använde du för redskap när du fällde träd?
Svar: Ja, att fälla träd på den tiden, då var det timmersvans som gällde.
Fråga: Bodde du någon gång i timmerkoja när du var ute och arbetade?
Svar: Ja, det var alltid timmerkojor från första stund, då jag började i skogen. När man for bort på timmerhuggning var man borta i flera veckor i stöten.
Fråga: Hur många kunde bo i samma koja?
Svar: Ja, det varierade ju väldigt beroende på hur stort kocklag det var. Det var inte säkert det var kockor alla gånger utan man kanske bodde bara en tre fyra stycken och lagade sin mat själv.
Fråga: Beskriv på ett ungefär hur en timmerkoja såg ut, både utvändigt och invändigt.
Svar: -Det fanns ju olika typer av dem förstås. Men den första jag bodde i var timrad i rundtimmer, och det var då ett stort rum med en eldpall i mitten och den hade en plåthuv över. Där fanns snören där man kunde hänga upp blöta kläder, dels på sträck och dels på spikar som fanns både efter väggar och tak. Och det var då försett med britsar som två män kunde ligga på, både över och under slaf , och i någon koja kunde man ligga två och två. Två nere och två uppe. När man då kom i en något större koja då kallades det för kocklag, det var en kocka som skötte om matlagningen. Det var avbalkat ett litet rum åt kockan som då kallades för kockmur, det var inte väggar ända upp till taket utan det var en form av en spånskiva som var uppsatt och då var det öppet en bit upp till taket. Det var ganska kul med det för att när kockan skulle gå och lägga sig då klädde hon av sig och hängde upp kläderna på väggbalken.
Fråga: Vad hade ni för aktiviteter i kojan när ni inte arbetade?
Svar: Ja det mesta var ju då att se om verktygen, det var ju att bryna yxor och fila svansen framför allt. Sedan var det i regel kortspel på kvällarna, Poker förekom väldigt mycket på den tiden men även andra spel som Vist och Mas och sådana spel, då var det kul när man spelade om saker.
Fråga: Vad åt ni?
Svar: Ja när man lagade sin mat själv var det i huvudsak kolbullan som var huvudrätten. Sedan kokade man gröt och kanske hade man fisk och kött med sig och hembakat bröd och smör ja vad som kunde finnas i en bondgård. När det var kocklag då var det mera lagad mat och då var det i huvudsak kött som har dominerat. Sedan kunde det göras kams, och kolbullan förekom även då, kanske lite ärtsopper och köttsopper och sådana saker.
Fråga: Vad drack ni?
Svar: Ja... drycken framför allt det var ju kaffe i alla tider på dygnet. Till maten kan jag inte komma i håg något speciellt, om man drack vatten eller kanske mjölk i vissa fall. Sånt där kallade läskedrycker var inte vanlig på den tiden, och absolut inte öl.
Fråga: När började du en arbetsdag och när slutade du?
Svar: Ja arbetsdagen började alltid i mörker, kan man säga under den mörka vintern. Om man försökte gå ut klockan 7 var det inte så lätt egentligen under december, januari. Men när det blev lite längre dagar var det alltid klockan 7 på arbets platsen och det kunde inte i regel bli så sena kvällar då, för det pallade man inte för utan man kanske gjorde kväll i 3 taget.
Fråga: Vad gjordes med timret efter det blivit fällt och kvistat?
Svar: Ja efter det både var fällt och kvistat och kanske i regel barkat också, för det som var tunglyftande skulle då helbarkas i skogen. Då kom det en körare och han hade i regel en brosslare som då drog i hop virket och tog upp vägar osv. Sedan kördes virket till ett avlägg för sedan skulle det flottas.
Fråga: Tycker du att det görs för många kalytor nu förtiden?
Svar: Det där var ju en samvetsfråga förstås. Om man nu pratar om nutidens skogsbruk är väl det riktiga att skogen måste huggas, och att det går att gallra i en jämngammal skog, det är väl meningslöst. Att det görs för mycket det vill jag inte påstå utan skogen ska ju skördas när det ger bästa värdet. Någon nackdel fanns kanske med det hyggesbruk som varit att det har tagits upp för stora sammanhängande ytor. De skulle kunnat varit lite mindre. Det är ju med skogen som det är med allt annat som växer det går ju inte att gallra en betåker sedan den har mognat heller utan man vill ju ta allt som är moget och klart
Fråga: Finns det något positivt med hyggesbruket?
Svar: Du menar med en kalyta, det är ju en föryngring det finns ju naturligtvis många fördelar med det. Det är ju att du får upp en ny skog i ett rätt stamantal så att säga. Sedan är det av väldig stor vikt för viltet, framförallt älgen och det är ju tack vare kalhyggesbruket vi har fått den älgstam vi har här i trakterna.
Fråga: Vilka trädsorter högg du mest?
Svar: Mest här dominerade ju gran, så att det har ju varit det under den verksamma tiden. Då jag själv högg var det bara gran.
Fråga: Om någon blev sjuk vad gjorde ni då?
Svar: Det var frågan om vad det var för sjukdom det. Var det vanliga förkylningar som då mest graserades, då var det väl att stanna inne och dricka varmt och det var väl Albyl på den tiden. Att hämta en läkare då för någon förkylning var inte vanligt. Något annat som förekom i kojer och kocklag det var ju magsjukan, som kunde grasera ganska ofta och det var väl bara att låta den ebba ut det. Något annat hjälpmedel var det inte så vanligt med, svårare sjukdomar då måste man till en läkare. Det förekom ju hugg och andra skador och då var det naturligtvis att få bästa möjliga vård.
Fråga: Fanns det något roligt med att vara skogsarbetare?
Svar: Det var väl en stor fråga det. Man såg det väl inte så när jag höll på i skogen, att någonting var speciellt roligt. Men det är klart man fick ju nog med frisk luft och man fick ju kämpa ute i snöyran om man kunde se att det var något roligt i det. Det är klart man hade väl lite kul med att skämta och skoja med arbetskamrater o.s.v. men glädje ämnena var inte så många inte.
Intervjun gjord av: Dan Persson.
Tillbaka till Historia
Tillbaka till Närmiljö
Tillbaka till Startsidan